Historien om ölflaskan

Bild: Förberedelser till min svågers födelsedagskalas.

 

Jag har nyligen varit nere på västkusten, eftersom en svåger till mig fyllde jämnt. Jag kan berätta en händelse som demonstrerar problem med det sociala samspelet. Under minglet före middagen trodde jag att jag skulle passa in om jag, liksom de flesta andra, hade en drink i min hand. Jag tog en öl från en låda och öppnade ölen, innan jag insåg att de ölen inte var för oss gäster. Lådan med öl och en del tilltugg var en present till min svåger. Jag satte tillbaka kapsylen på ölflaskan och låtsades som om ingenting hänt. Jag försökte passa in, men gjorde fel och kände mig ännu mer utanför. Incidenten fick mig att må lite dåligt i över en timme.

 

Nu kan man tycka att det inte var ett stort socialt felsteg. Det är säkert rätt, det var inte så farligt. Men både mitt misstag och att jag oroade mig för hur andra kunde döma mig för mitt misstag, kan säkert bero på ASD. Alla vet att vi är dåliga på socialt samspel och vi oroar oss över vad andra tänker. Eller så var det verkligen ett så stort faux pas (hopas jag använder frasen rätt)  om jag trodde det var …

Advertisements

NPF och uniform

Onsdag förra veckan, på nationaldagen, var jag i Luleå. När jag steg av bussen där uppe möttes jag av ett gäng med soldater. Varpå jag tänkte “Shit, har vi så mycket muslimska terrorister att vi behöver så här många soldater för att skydda nationaldagsfirandet”. Nej, det var nog bara en tillfällighet. Luleå är fortfarande en militärstad. De har fortfarande en flygbas.

Det jag vill kommentera, är att soldaterna inte var värnpliktiga. Soldaterna var äldre, något som fick mig att tänka att det kunde vara hemvärnet. Saken är den att de senaste åren har jag lekt med tanken på att gå med i hemvärnet. (P.g.a. Ryssland inte terrorism.) Jag gick så långt att jag skrev till och frågade om man får gå med även om man har NPF. Svaret jag fick var att det får avgöras från fall till fall och att samma sak gäller för polisen och militären. Det avgörs från fall till fall om sökande med NPF är lämpliga. Så det är vad eventuella läsare med NPF och som är intresserad av en karriär inom dessa uniformerade yrkena kan ta till sig. Enligt min källa är det inte omöjligt.

Sedan finns det, i värsta fall, något av ett löjligt skimmer runt hämvärnet. Man tänker sig att det är avancerade vapensystem som avskräcker en eventuell angripare. Inte någon gubbe/gumma med ett småkalibrigt vapen. Man kan tänka på filmen Undergången, Der Untergang, där nationalsocialisternas hemvärn, Volkssturm, blev totalt massakrerat av de stridsvana sovjetiska förbanden.

Längesedan jag skrev om vacciner och antivetenskap

https://giphy.com/embed/wzRO5n5jvHH1u

via GIPHY

Detta är ett av de dummaste anti-vetenskapliga inläggen jag har läst om autism (ett av de dummaste, för det finns dummare): Vaccinationsindustrin på väg att bli ett nytt brott mot mänskligheten. Bara rubriken. En behandlingsmetod som har räddat mer liv än nästa allt annat är ett brott mot mänskligheten. Just om autism skriver de att Robert de Niros son blev autistisk efter vaccinering. På ena sidan har vi forskare som gjort studie efter studie som inte hittar något samband mellan vacciner och autism. På andra sidan har vi Robert de Niro som eventuellt tror hans son fick autism av vacciner. Enda rimliga slutsatsen är att vaccin orsakar autism. Klart vi ska lita på de Niro.

Eller så finns det andra orsaker till att de Niros son är autistisk. T.ex. han var gammal när han fick sin son. Något som verkar öka sannolikheten att barnen blir autistiska. Det är värda att nämna inte bara för att de Niro är gammal, utan också för att detta är ämne Emma Frans doktorerade på. Jepp, jag skrev jag ner ovanstående eftersom jag känner mig smart, efter att hittat en kopplingen mellan Robert de Niro och Emma Frans.

Källa:
Frans Emma, High paternal age and risk of psychiatric disorders in offspring, Karolinska Institutet, 2013

En skola som slår ut dig

Det har uppmärksammats att yngre och yngre barn har större och större krav på sig i skolan. Bl.a. i detta radioprogram. Det skrämmer mig. Mina egna erfarenheter av skolan är att gymnasiet var på gränsen till vad jag klarade av. Och senare visade sig universitet vara långt över min kapacitet. Jag trodde jag länge jag var dum. När jag i samband med utredningar inom psykiatrin IQ-testades trodde jag att mitt IQ skulle ligga under 100. Jag hade ju misslyckats med mina studier. Istället hade jag ett IQ på 119. En tolkning är att jag var smart (smart inte ett geni, jag överdriver inte min intelligens) och arbetade hårt (det såg mina föräldrar till att jag gjorde), men i utbildningsväsendet var det inte tillräckligt att vara smart och jobba hårt. Om du, som jag, har ett handikapp som påverkar dina exekutiva funktioner kan det bli problem i alla fall. De får dig att tro du är dum, även när du inte är det.

Poängen är att detta var för många, många år sedan. Om högstadieelever, eller till och med mellanstadieelever, får den typen av uppgifter jag fick på gymnasiet och universitetet, vill jag inte tänka på hur det kan vara för dagens elever. Slås de ut redan i sina tidiga tonår?

Jag är bitter över vårt utbildningssystem. Det fick mig att tro jag var ointelligent. Men jag klarade mig i alla fall fram tills jag var i 20-årsåldern. Man tänker att riskerna – te.x. att hamna i “dåligt sällskap” – är större ju yngre man är, när skolan blir övermäktig. “Jag är dum, så jag kan lika gärna knarka”.  Eller om jag svävar ut ordentligt. Om jag var yrkeskriminell eller militant extremist, skulle jag gärna värva smarta, hårt arbetande personer som vårt utbildningssystem inte vill ha. (Själv hade jag en fallenhet för kemi. Om yrkeskriminella och extremister vill ha kontakt med kemister som är bittra på samhället? Ja det kan ni fundera på.)

Suicid och musik

Lite sent men på tal om psykisk ohälsa, det känns lite anmärkningsvärt att Imagine Dragons valde låten Forever Young för att hedra Avicii. Att sjunga orden: “Lets all die young or live forever”, efter att en ung människa tagit livet av sig.

Nu vill jag gärna posta en hyllningen killarna i Broder Daniel gjorde för bandmedlemen Anders Göthberg som 32 år gammal gick samma öde till mötes som Avicii.

Jag säger inte att denna hyllning är bättre än Imagine Dragons hyllning. Saken är bara den att det var Broder Daniel som tog mig igenom mina sena tonår.

 

Kort om kontroversiell medicin

UC San Diego’s Center for Medicinal Cannabis Research (CMCR) kommer att inleda studier på icke psykoaktiva kemikalier från marijuana som behandling vid allvarlig autism. Det kan vara kontroversiellt men jag har inget emot det. Som lekman kan jag inte lägga mig i det. Dessutom kan jag upprepa att studien görs på icke rusgivande molekyler, med andra ord inte THC.

Här kan man göra en poäng. THC finns i läkemedlet Sativex som återfinns i Fass. Vilket får en att undra om det är lättare att göra studier på THC än på medicinen de använder i ovannämnda studie? Helan plantan är narkotikaklassad? Det är inte långsökt att tänka sig att en molekyl som finns i läkemedel är lättare att studera än de andra molekyler i samma planta. Om nu inte Sativex också innehåller de kemikalierna som studeras av CMCR.

Ytligt om ofrivillig celibat

Har jag något att säga om det märkliga faktumet att män som lever i ofrivillig celibat nu blir terrorister? I alla fall om man ska tro rubriken till Linda Nordlunds krönika i Expressen: Bittra oskulder är de nya terroristerna.

Ja det handlar om vansinnesdådet i Toronto den 23 april i år. Som ni minns var gärningsmannen tydligen bitter över att han “inte fick ligga”. Det är ett vanligt problem för hetrosexuella autistiska män. Ja, ofrivillig celibat, inte att bli terrorist. Det borde säga sig själv att ytterst få tar ut sexuell frustration på det sättet. Så för att gå tillbaka till temat ofrivillig celibat, det handlar rimligtvis om biologi. Det är väl den gamla “sperma är billigt, ägg är dyra” hypotesen som säger att det, helt naturligt, är svårt för heterosexuella män att hitta sexpartners. Det hade varit konstigt om det inte hade varit extra svårt, det närmaste omöjligt, för oss autistiska män. Min fråga är hade det varit bra om vi som samhälle hade varit tydliga med detta? Blir man mindre bitter om man vet hur svårt det kommer att bli? “Dating is a women’s market”. Det är något vi kommer att få leva med så länge detta släckte bebor världen.

Visst, för att ta decennier-gamla referenser, år 1969, sjöng Monica Zetterlund i Hasse & Tage-revyn Spader Madame att Donna Juanita var lika pilsk som Don Juan. “Donna Juanita, syster till Don Juan / Hon gjorde samma sak som sin bror / trots att hon inte var en man!.” Och, påtal om biologi, i sin mest kända bok Den själviska genen, från 1976, skrev evolutionsbiologen Richard Dawkin att det kan finnas evolutionära anledningar för kvinnor ha många sexpartners. Det sagt, att kvinnor också är människor, betyder inte nödvändigtvis att det kommer att bli lätt. T.ex. min erfarenhet är att kvinnor inte gillar att ta första steget. Det är något som har ställt till det för mig. För mig har det hänt sådär en gång vart femte år att kvinnor tagit första seget (och det var när jag var ung och såg bra ut). Vilket är för sällan för att man ska lära sig hur man ska reagera på det.

Slutligen måste jag kanske upprepa vad jag alltid skriver på ämnet, nämligen att jag inte påstår det är lättare för autistiska kvinnor. De har ju mycket större risk att råka ut för sexuella övergrepp.

Ytligt om nostalgi

Screenshot 2018-04-26 at 14.54.22 - Edited.png
Regensburg, Bild, wikimedia.

Det är dags att skriva ett personligt inlägg. Jag reste nyligen söderut för skrivkursen. Reste med tåg och under tågresor brukar jag läsa antingen Robert Musil eller Claudio Magris. Författare som man kan läsa hur många gånger som helst och alltid hitta något nytt i. Denna gång läste jag Claudio Magris Donau.

Sedan första gången jag läste Magris kapitel om Regensburg, har jag velat besöka den  staden om jag skulle råka vara i Bayern. “Lovord och nostalgi höljer sig kring den praktfulla gotiska och romantiska staden […] Kyrkorna, tornen, patricierpalatsen och skulpturerna berättar om förgången storhet, en berömmelse som man bara kan minnas men aldrig äga, som alltid funnits men aldrig finns. […] Regensburg har liknats vid Prag, den gyllene staden som också den endast tycks existera i minnet av en svunnen glans.” Från 1663 var Regensburg säte för riksdagen till Det heliga romerska kejsardömet av tysk nation. År 1663 var man redan nostalgisk till kejsardömets storhetstid. Och redan under Det heliga romerska kejsardömets storhetstid, var man nostalgisk till Romarriket.

Poängen är nostalgi och jag har alltid varit nostalgisk. Enligt Magris sträcker sig nostalgin i Regensburg tillbaka flera sekel. Min nostalgi handlar framförallt om 1990-talet. Jag var ung och det en tid med mycket färre islamister i Sverige och med mycket mindre högerextremism på internet. Det var en tid då vi trodde att den liberala demokratin hade vunnit och årtiondet inleddes med att Francis Fukuyama skrev boken Historiens slut*. Jag kan också vara nostalgisk till 2012. Ett år då jag började studera life science. Ett år då saker och ting verkade möjligt i mitt liv.

Ska jag fråga mig själv om min nostalgi har att göra med min autism? Om jag söker på orden “nostalgia autism” kommer jag naturligtvis att hitta personer som tror att autism och nostalgi hör ihop. Men också de som säger att autistiska är för rationella för att vara nostalgiska. Visst det finns något irrationellt med nostalgi, något farligt. I sammanhanget är Tyskland (och en rörelse som började i Bayern) en historisk varning om politisk nostalgi. Ni vet vad jag menar. Längta aldrig tillbaka till en auktoritär, militaristisk tid. Tro aldrig att du tillhör ett tredje rike, efter Det heliga Romerska kejsardömet och Det Tyska kejsardömet.

 

* Jag antar boken har samma problem som Dawkins Den själviska genen. Personer som bara har läst titeln, tror sig veta vad boken handlar om och tro sig veta att författaren är en idiot. Fukuyama varnade förresten i sin bok Our posthuman future (2002) att bioteknik skulle vara ett hot mot demokratin. Ironiskt nog har jag alltid känt att det är tvärt om. Man kan drömma om en framtid då bioteknik, posthumanism, kan rädda oss från oss själva.

Mer amerikansk populärkultur

620187_v2

Jag hittade denna bild som jag laddat ner från cracked.com till min telefon. Det är nog så här många (de flesta?) autistiska känner sig.

Jag slutade besöka cracked av ett kanske lite löjligt skäl. Nämligen jag har alltid haft svårt för David Wong, redaktör för sidan. Detta sedan jag läste hans Harsh truth that will make you a better person. Jag ogillade hans amerikanska, hårda, “swim or sink” inställning till samhället. Jag föredrar den svenska (skandinaviska? europeiska?) inställningen att alla ska få plats i samhället. Jag kan nämna att den sista psykologen jag träffade på sjukhuset sa ord för ord: “det är samhällets fel om inte alla passar in”. David Wong åt andra sidan, tycker det är ditt fel om du inte passar in i samhället. Han har också skrivit andra saker jag irriterar mig på.

Just det, om psykologen kan jag sägar att hon var från Bulgarien. Vilket kanske tyder på att det inte bara är en svensk inställning. Eller så var hon integrerad. (Att ha sjukhuspersonal med utländsk bakgrund, är nog både typiskt svenskt och typiskt amerikanskt).
Sedan finns det också skäl att kritisera The big bang theory. Men detta är ett inlägg om att det många gånger suger att vara autistisk. Vi är dr Cooper utan utbildning och partners. Stig Helmer Olsson utan norrmannen.

Netflix

I kritiken mot internetjättarna tycker jag det är dags att även uppmärksamma Netflix. De har rena propagandaverk listade som dokumentärer, t.ex. Obamas America och GMO OMG. Även deras dokumentärer med viktiga budskap t.ex. Feed up och Cowspiracy kan ha dåliga källor. Samtidigt vägrar de ta in en pro-vetenskaplig dokumentär som Food evolution med Neil deGrasse Tyson.

Anledningen till att jag skriver om det här är att Netflix nyligen rekommenderade mig Take your pills. En “dokumentär” som kritiserar medicinering av ADHD. Nu har jag inte ADHD, jag är testad för det, faktiskt har jag blivit testad för det två gånger, men likt autism är det ett neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Jag är på deras sida mot Netflix.

Här är en video som kritiserar Take your pills.

Och när jag ändå postar videos. En gång i tiden lät en engelsman som kallar sig Myles Powers mig publicera två texter och en video på hans blogg, så jag kan också posta hans kritik av GMO OMG.