Bra krönika om mobbning av Agnes Arpi

Debatten om mobbning är igång, det är alltid aktuellt för personer med Asperger, eftersom barn, och vuxna, har en tendens att vara xenofober och ogilla de som inte passar in och är avvikande. Och att ha ASD gör dig automatiskt till avvikande. Hur som helst, gillar jag denna krönika i Expressen. Gillar den mycket eftersom den kritiserar färdiga planer mot mobbning som Lions quest och Friends.

Att Lions quest inte fungerar är jag inte förvånad över, jag har själv blivit utsatt för det när jag gick på mellanstadiet, och notera att jag använde ordet utsatt. Lions quest var jobbig för mig. Och om Friends, jag råkar tillhöra samma generation och har gått på samma skola som kvinnan bakom Friends – Sara Damber, alla med google kan hitta namnet på två sekunder, jag kan lika gärna skriv ner det. Om jag får spekulera fritt, har hon som växte upp som en vacker blond flicka – hon t.o.m. varit med i Fröken Sverige, igen google – ett helt annan erfarenhet av mobbning än vad jag som var en liten geekig pojke – som byggde ett eget urverk och som kunde namnet på dinosaurier innan jag kunde prata rent – har. Och hennes erfarenheter kanske inte är relevanta för de med mina erfarenheter.

Detta är ingen kritik av Damber, det är som sagt var rena spekulation. Dessutom, om jag hade skapat en organisation som verkar mot mobbning, utgår jag från att jag skulle ha misslyckats, kanske eftersom mina erfarenheter av mobbning inte är relevanta för vackra blonda flickor eller för någon med mörk hy. [Edit: Om nu inte den sista meningen lät fördomsfull, det är naturligtvis möjligt att vara geekig, vacker, flicka och ha mörk hy samtidigt.]

Själva konceptet om en färdig plan som ska lösa mobbning kan vara fel. Jag funderar på att jämföra med läkemedelsbranschen. De senaste decennierna har läkemedelsbranschen varit inriktad på att utveckla läkemedel som gör livet lite bättre för en stor grupp människor. Det är så man tjänar pengar. I framtiden finns förhoppningen om mer individbaserat läkemedel, läkemedel som var för sig bara används på en liten grupp människor, men som i gengäld gör livet mycket bättre för den gruppen som får just det individanpassade läkemedlet. På samma sätt kanske en färdig antimobbningsplan gör livet lite bättre för en grupp mobbade, men en individanpassad lösning skulle fungera mycket bättre för enskilda personer.

2 thoughts on “Bra krönika om mobbning av Agnes Arpi

  1. Bra åsikt då jag håller med dig om att metoder inte funkar. Vi måste engagera oss alla och faktiskt ha mer empati och förståelse för att det är barn och ungdomar som har hela livet framför sig som blir hårt utsatta. Lärarna måste även få mer kunskap i det hela, då de inte får någon utbildning på lärarprogrammet. Att ha kamratstödjare kan öka mobbningen, har jag mött många elever säga efter mina föreläsningar på skolor. Vi ska agera idag, imorn kanske redan en elev begår självmord för att den inte orkar mer.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s