Var det för tidigt att fråga efter miljöfaktorer för autism?

De senaste veckorna har jag läst två artiklar om autism och genetik. I Gave My Child Autism och Autism is largely down to genes, twins study suggests. Båda två med samma budskap, nämligen autism är till stor del genetiskt, autism har inte ökat och medias, alternativmedicinares och “experters” rapporter om motsatsen har varit överdrivna och förhastade. Jag har själv ingen aning, fast jag tror fortfarande att nära på alla som självsäkert påstår att autism har ökat och att de har svaren försöker sälja något.

Hur som helst, något som tas upp i sammanhanget är de två studierna som nyligen publicerades i Nature, som tyder på att svår autism är förknippat med de novo mutationer, mutationer som inte finns i föräldrarnas gener utan har uppkommit i könsceller. Medan mildare autism inte var förknippade med de novo mutationer utan med föräldrarnas gener. Med andra ord, ärvs autism från mamma och pappa? Det är olika från fall till fall, bla beroende på vilken typ av autism det gäller.

Förutsätter en överdiagnostisering inkompetenta läkare?

Nyligen påmindes jag om alla artiklar jag har läst där mer eller mindre kvalificerade personer har kritiserat den ökande användningen av neurpsykiatriska diagnoser. Det är inte ett speciellt färskt exempel men i DN var det  en utrikeskorrespondent (Nathan Shachar) som fick påstå att ADHD skulle vara ett påhitt som psykiatrin är allt för lättvindiga med. Om du tvärt om vill argumentera för att ökad diagnostisering är något bra, är jag i princip din posterboy. Innan min asperger diagnos var jag sjukskriven, hade extrem ångest och var kraftigt övermedicinerad, nu fem år efter att jag har fått diagnosen studerar jag på heltid. Är inte det en fantastisk utveckling? Kanske hade det varit ännu bättre om jag hade diagnostiserats redan som barn.

Jag säger inte att det har varit lätt och jag kan inte vara säker på hur mycket diagnosen har hjälp mig. Det sagt när läkare ger denna typ av diagnoser hoppas de att patienten ska utvecklas som jag. Just det, det är min invändning. Visst vi använder den amerikanska DSM-manualen, men det är inte så att det amerikanska psykiatriförbundet kräver att vi ska diagnostisera ett visst antal barn. Varje diagnos sätts av läkare, och om vi utgår från att läkarna inte är illvilliga, sätter de givetvis diagnosen eftersom de tror att patienten kommer att ha nytta av diagnosen. Och enda anledningen till att vi skulle ha en “epidemi” av feldiagnostiseringar är att våra läkare är inkompetenta?

Jag är en falsk epidemi och serietecknare är psykiatriker


Svd valde att illustrera en artikel med vinklade och felaktiga serierutor, två kan spela det spelet (tyvärr vet jag inte vem som ritat serien, jag tog den från klippet av youtubeanvändaren C0nc0rdance som avslutar inlägget.)

Nu är jag del i en “falsk epidemi” enligt Svd: Trotjänare gör uppror i diagnosfabriken. Artikeln hävdar nämligen att DSM-IV har skapat falska epidemier av ADHD, bipolär sjukdom och autism. När autism kallas för en epidemi – bruket att kalla autism för en epidemi har jag kritiserat sådär femtioelva gånger senast här: Uppskruvad retorik, igen – pekar man på statistik som att 1 av 110 barn i USA nu har ett autismspektrumtillstånd, och i den statistiken finns sådana som jag med. Det är mig och sådan som mig de pratar om när de säger “falsk epidemi”.

Här tänker jag bara prata för mig själv, det finns inget falsk med mig (och för att vara övertydlig jag är inte heller en vandrande epidemisk sjukdom). Jag föddes så här, det finns i min släkt, det kan ofta vara ett handikapp men det kan i vissa situationer ge fördelar. Det som jag ogillar med artikeln är illustrationerna, den är illustrerad med serierutor som fördomsfullt målar upp en bild av att diagnoser sätt lättvindigt och ansvarslöst. Vilket är långt från verkligheten. Sedan kommer den obligatoriska kritiken av läkemedelsbolag, vilket är ok, problemet hur läkemedelsbolagets-kortet används, ofta är det som om folk tror att bara man säger “läkemedelsbolag” har man vunnit alla diskussioner om hälsa, men som Ben Goldacre sa “att Big pharma är skit betyder inte att magiska bönor botar cancer”. Som sagt var jag pratar bara för mig själv, men när jag fick min AS diagnos kunde jag minska min medicinering, läkemedelsbolagen tjänade i mitt fall på okunskap om NPF eftersom det ledde till feldiagnostisering och felmedicinering. Nu när kunskapen har ökat, bla med hjälp av DSM-IV, är jag inte övermedicinerad längre.

Får man då inte kritisera DSM för att kriterierna är diffusa? Visst får man det, men var sakligt, tänk på att det är människor du skriver om och gör inte som serietecknaren och fördumma hela diskussion.

Ps. Av tidsbrist, jag ska snart till skolan, är detta slarvigt skrivet, jag återkommer för renskrivning och ta mitt inlägg för vad det är.

Uppskruvad retorik, igen

Diagram från bloggen leftbrainrightbrain.co.uk. Poängen är givetvis att “specific learning disabilities” går ner kraftigt samtidigt som autism ökar.

När jag startade denna blogg trodde jag att det ogrundade påståendet att autismspektrumtillstånd (hädanefter kallat ASD) snabbt ökar, och att det t.o.m. beskrivs som en en epidemi, en farsot, en pest, bara fanns i USA. Men det jag har lärt mig är att svenskar kan läsa engelska, och därför kommer amerikansk debatt att spilla över hit. Några klargörande exempel, Susanna Ehdin har på sin blogg hävdat att ASD ökar, och bl.a. refererat till Robert F Kennedy* och hans anti-vetenskapliga konspirationsteorier om vaccin och autism**. Lika hemska saker har Anna Wahlgren skrivit på sin blogg, och hon förefaller också ha använt amerikanska källor. Slutligen så sent som i går läste jag ett blogginlägg på en blogg kallad Paleofriend, där det ingick ett diagram från den amerikanska organisationen Autism speaks: Länk mellan autism och diabetes. En organisation ökänd för att utmålar autism som något fasansfullt, och mycket riktigt handlade blogginlägget om att ASD skulle ha ökat kraftigt. Tre exempel på att amerikansk debatt har spillt över till svenska bloggar.

Det är säkert så att ovanstående personer menar väl, men det är helt enkelt jobbigt med uppskruvad retorik om ASD (om inte du förstår det är det kanske du inte jag som har problem med empati). Och jag utesluter inte att ASD faktiskt har ökat något, därom tvistar de lärda. Men innan vi vet, tycker jag att man bör vara väldigt försikta. Det handlar inte bara om att undvika uppskruvad retorik, det handlar också om att de som gör sådana uttalanden ofta har en egen agenda: “autism ökar, därför ska vi äta paleontologisk kost”, “autism ökar, därför ska vi sluta med bisfenol A” (vilket kanske inte är en dålig ide), “autism ökar, därför ska vi sluta vaccinera” (vilket är en katastrofalt dålig ide), medvetet eller ej är det som om de utnyttjar både psudovetenskap och autistiska för sin egen agenda.

Avslutningsvis tänkte jag länka till ett inlägg från bigthink.com med den andra synpunkten om ASD: Is Autism an Epidemic?.

* Att en amerikan som heter Kennedy är antivaccin kan kopplas till att antivaccinrörelsen i USA ofta beskrivs som vänster. Det är intressant att fientlighet mot vetenskap i amerikansk politik är en paradgren för högern – motstånd mot stamcellsforskning, motstånd mot evolutionsteorin, motstånd mot teorin om klimatförändring, osv – men men när det gäller antivaccinrörelsen är den både fientlig mot vetenskap och vänster.

** Lustigt nog lärde jag mig detta via skepchick.se och ett inlägg om att Susanna Ehdin trotts hennes kritik av "Big pharma" samarbetar med ett läkemedels företag: Edin + Big pharma = sant