Var det för tidigt att fråga efter miljöfaktorer för autism?

De senaste veckorna har jag läst två artiklar om autism och genetik. I Gave My Child Autism och Autism is largely down to genes, twins study suggests. Båda två med samma budskap, nämligen autism är till stor del genetiskt, autism har inte ökat och medias, alternativmedicinares och “experters” rapporter om motsatsen har varit överdrivna och förhastade. Jag har själv ingen aning, fast jag tror fortfarande att nära på alla som självsäkert påstår att autism har ökat och att de har svaren försöker sälja något.

Hur som helst, något som tas upp i sammanhanget är de två studierna som nyligen publicerades i Nature, som tyder på att svår autism är förknippat med de novo mutationer, mutationer som inte finns i föräldrarnas gener utan har uppkommit i könsceller. Medan mildare autism inte var förknippade med de novo mutationer utan med föräldrarnas gener. Med andra ord, ärvs autism från mamma och pappa? Det är olika från fall till fall, bla beroende på vilken typ av autism det gäller.

Advertisements

Terminator-vaccinet

Media har uppmärksammat de studier som börjar komma om att man numera kan diagnostisera autism väldigt tidigt. Dagens nyheter skrev t.ex. idag om en amerikans studie där man diagnostiserade barn som bara var sex månader gamla: Autism syns hos sex månader gamla bebisar. En fråga är hur de som skyller autism på mässlignsvaccinet ska kunna förklara bort dessa nya studier? Första dosen av trippelvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund ges vid arton månaders ålder. För att vara löjligt övertydlig, autistiska barn har skillnader i hjärnan tolv månader INNAN trippelvaccinet ges! På bloggen leftbrainrightbrain skämatdes det om att antivaccinmänniskor måste tro att trippelvaccinet innehåller en terminator, som åker tillbaka i tiden för att döda Sarah Connor för att ge autism till barn.

Förövrigt innehåller givetvis DN-artikeln spekulationer om hur man ska kunna ändra autistiska till neurotypiska. Vilket är självklart att man vill göra om man bara ser autism som en serie funktionshinder, i alla fall svensk media har varit dåliga på att spegla den diskussion som finns om att autismspektrumet skulle kunna vara mer än en “sjukdom”. Nåja, icke medicinska terapier för autistiska barn och vuxna kan säkert vara bra och utvecklande – jag är avundsjuk på de autistiska barn som växer upp nu och som inte, som jag, behövde vara odiagnostiserade – men det är nödvändigtvis inte samma sak som att “bota”.

Jag är en falsk epidemi och serietecknare är psykiatriker


Svd valde att illustrera en artikel med vinklade och felaktiga serierutor, två kan spela det spelet (tyvärr vet jag inte vem som ritat serien, jag tog den från klippet av youtubeanvändaren C0nc0rdance som avslutar inlägget.)

Nu är jag del i en “falsk epidemi” enligt Svd: Trotjänare gör uppror i diagnosfabriken. Artikeln hävdar nämligen att DSM-IV har skapat falska epidemier av ADHD, bipolär sjukdom och autism. När autism kallas för en epidemi – bruket att kalla autism för en epidemi har jag kritiserat sådär femtioelva gånger senast här: Uppskruvad retorik, igen – pekar man på statistik som att 1 av 110 barn i USA nu har ett autismspektrumtillstånd, och i den statistiken finns sådana som jag med. Det är mig och sådan som mig de pratar om när de säger “falsk epidemi”.

Här tänker jag bara prata för mig själv, det finns inget falsk med mig (och för att vara övertydlig jag är inte heller en vandrande epidemisk sjukdom). Jag föddes så här, det finns i min släkt, det kan ofta vara ett handikapp men det kan i vissa situationer ge fördelar. Det som jag ogillar med artikeln är illustrationerna, den är illustrerad med serierutor som fördomsfullt målar upp en bild av att diagnoser sätt lättvindigt och ansvarslöst. Vilket är långt från verkligheten. Sedan kommer den obligatoriska kritiken av läkemedelsbolag, vilket är ok, problemet hur läkemedelsbolagets-kortet används, ofta är det som om folk tror att bara man säger “läkemedelsbolag” har man vunnit alla diskussioner om hälsa, men som Ben Goldacre sa “att Big pharma är skit betyder inte att magiska bönor botar cancer”. Som sagt var jag pratar bara för mig själv, men när jag fick min AS diagnos kunde jag minska min medicinering, läkemedelsbolagen tjänade i mitt fall på okunskap om NPF eftersom det ledde till feldiagnostisering och felmedicinering. Nu när kunskapen har ökat, bla med hjälp av DSM-IV, är jag inte övermedicinerad längre.

Får man då inte kritisera DSM för att kriterierna är diffusa? Visst får man det, men var sakligt, tänk på att det är människor du skriver om och gör inte som serietecknaren och fördumma hela diskussion.

Ps. Av tidsbrist, jag ska snart till skolan, är detta slarvigt skrivet, jag återkommer för renskrivning och ta mitt inlägg för vad det är.

Autismspektrumet i media.

För några dagar sedan presterade DN en tvillingstudie om autism: Autism inte bara genetiskt betingat. Med hjälp av internet har jag lärt mig att denna tvillingstudie om autism från Stanford University beskriver autism som “moderate genetic heritability”, medan en tvillingstudie utförd på Kings College 2006 beskriver autism som “High heritability”, länk till studien.

Hur man ska tolka det är jag inte rätt person att svara på och det är inte heller så väsentligt, jag tror inte någon har sagt att alla autismspektrumdiagnoser enbart är genetiska. Men jag kan i korthet skriva några allmänna kommentarer. Först och främst beskriver DN-artikeln felaktigt autismspektrumet som en sjukdom (handikapp, ja sjukdom nej). För det andra kan det anmärkas att all forskning verkar handla om att förhindra autistiska från att födas, inte om att hjälpa de som finns och deras omgivning. För det tredje förefaller Stanford-studien utgå från att autism har ökat kraftig, vilket det inte finns några riktigt bra bevis för. När fråga diskuteras kommer jag alltid att tänka på Carl Sagans klassiska ord “Extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis”. Att autism skulle ha ökat kraftig, att det skulle pågå en autismepidemi, är ett extraordinärt påstående, men de som gör påståendet bryr sig aldrig om att leta reda på extraordinära bevis. Här följer två artikar som ger en annan syn på frågan: Three Reasons Not to Believe in an Autism Epidemic och Autism epidemic dismissed. Den förstnämnda avslutas med en viktig fråga: “What message do we send autistic children and adults when we call their increasing number an epidemic? A pandemic? A scourge?” Ja, hur kul är det att i princip höra påståendet: “Din hjärna är en epidemisk sjukdom.”

Och avslutningsvis, i följande blogginlägg: Fraternal twins with autism: Is risk in the womb? lärde jag mig att Stanford-studien, delvis är finansierad av Autism speaks. En amerikansk organisation ironiskt nog kraftigt kritiserad av just autistiska, kanske i första hand pga deras uppskruvade retorik där de beskriver autism i mycket negativa ordalag: epidemi, lidande, osv. Mest ökänt är en Autism speaks-video där en mamma till en autistisk dotter pratar om döda sin dotter eftersom autism är frustrerande. Detta var det första Autism speaks-kritiska inlägget jag hittade: Autistics speak for themselves.