Citat på engelska : för de som inte är informerade om vaccin-autism hypotesens död

“the vaccine-autism hypothesis is no more! It has ceased to be! It’s expired and gone to meet its maker! It’s a stiff! Bereft of life, it rests in peace! If anti-vaccinationists hadn’t nailed it to the perch it’d be pushing up the daisies! Its metabolic processes are now history! It’s off the twig! It’s kicked the bucket, it’s shuffled off its mortal coil, run down the curtain and joined the bleedin’ choir invisibile!! The vaccine-autism hypothesis IS AN EX-HYPOTHESIS!!”

Från: Science blog

Advertisements

Skola och namedropping

Egentligen är det inte lätt för mig att blogga, jag, och detta är något typiskt för aspergers syndrom, vill ha tydliga instruktioner om hur en uppgift ska genomföras. På mitt senaste kemiprov fanns en frågan om hur bindningarna i en karbonkatjon ser ut? Det är en tydligt avgränsad fråga – i alla fall så länge som man rör sig på gymnasienivå – och det finns bara ett svar. För mig var det en lätt fråga. Jämför med den betydligt otydligare uppgiften: “Skriv en essä om skolan och neuropsykiatriska funktionshinder”. Det sistnämnda är en uppgift som är allt annat än väl avgränsat, man vet inte vad som förväntas att man ska svara på den frågan, och just därför blir den oändligt mycket svårare. Men det sistnämnda är den typen av uppgifter man behöver vara bra på för att blogga.

Men om jag skulle föröka skriva om just skolan skulle jag ta mig friheten att tränga in flera referenser. Först skulle jag skriva ner några ord av Claudio Magris: “Det är viktigt att gå i skolan men också viktigt att skolka”. Magris är en superintellektuell italiensk professor i germanistik, om han säger att det någon gång kan vara viktigt att bryta mot reglerna, vem är jag att invända. Sedan skulle jag fortsätta med en referens på engelska, som är så motvals att det nästan provocerar, nämligen en artikel i tidningen Fastcompany och citatet: Why Education Without Creativity Isn’t Enough “American education is by far the best in the world”. Att USA skulle ha världens bästa utbildning system. Detta skrivit i en tid då det är väldigt populärt att kritisera USA (och samtidigt hylla och imponeras av Kina).

Jag väljer i alla fall att tolka artikeln som om att om du vill att dina barns hjärnor ska proppas fulla med fakta, kan du ta dem till Kina (eller ev. till New Yorks Chinatown – jag vet inget om den kines-amerikanska kulturen). Men om du letar efter något annat som förmåga till brainstorming, individualitet, kreativitet. Ja, då kanske USA eller Sverige inte är det sämsta valet. Poängen är helt enkelt att vi måste fråga oss vilka egenskaper vi vill lära våra barn? Innan vi vet det vet vi varken hur skolan ska se ut, eller hur personer med NPF ska kunna stöttas och ge utlopp för sin annorlunda hjärna.

Ja, och sedan skulle jag fortsätta med referenser och slutligen hoppas på att hitta en röd tråd mellan dem.

En prometisk hjälte : jag ville bara ha en plats på internet att skriva ned följande

“In the twenty-first century the theater of the innovatior as Promethean hero plays out every six months or so, as Steve Jobs takes the stage in San Franciso to bring us the latest spark snatched from the bowels of Mount Cupertino”

Biopunk av Marcus Wohlsen.

Nej jag vet inte om andra gillar ovanstående citat på samma sätt som jag, och Marcus Wohlsen målade egentligen inte upp Steve Jobs som en hjälte, men för tillfället kan man minnas Jobs på det sättet. Det är i alla fall varför jag blev ledsen över hans död, jag saknar inte honom som person eller ens som företagsledare, om något saknar jag honom som den den larger-than-life-personligheten han var.

Bild: youtube-användaren C0nc0rdance
 

Douglas Coupland om våran tid

“The twentieth century was a progressively bad dream he [Marshall McLuhan] dismissed in order to bridge the reign of Queen Victoria over and across to the reign of Google.”

“twenty-first-century life is karaoke-a never-ending attempt to maintain dignity while a jumble of data uncontrollably blips across a screen.”

“”People are now doing their deepest thinking and making their most emotionally charged connections with people around the planet at all timmes of the day!”

Extraordinary Canadians : Marshall McLuhan av Douglas Coupland.

Detta har inte så mycket med AS att göra. Förutom då att Marshall Mcluhen (1911-1980) själv var i autismspektrumet, men han levde på en tid då kunskapen om autismspektrumet var begränsad och var därmed odiagnostiserad. Och om jag väljer att identifiera mig med min diagnos kan jag hävda att anledningen till att jag gillar ovanstående citat är att jag har AS, att det är förklaringen till att jag älskar ord och citat på det sättet jag gör.

Bara för att jag älskar citat

“Att skriva innebär att veta att man inte befinner sig i Det förlovade landet och att man aldrig kan nå det men att ändå envist fortsätta ökenvandringen i riktning mot det.”

/ Claudio Magris Mikrokosmos

“Ett liv utan besök från gudarna är inte värt att leva.”

/ Roberto Calassos.

Nu skriver jag i och för sig inte, i alla fall inte som Claudio Magris (tyvärr). Och en del människor letar efter Gud, Roberto Calassos frågar “Bara en gud?”.