Bokförlaget Karneval, Monsanto, Ukraina, anti-psykiatri, ja det är soppa

Det finns ett antal bokförlag jag inte skulle sakna om de gick i konkurs*. Kanival förlag är ett av dem, egentligen är det mer aktuellt för denna bloggen att kritisera dem för att ha get ut en anti-psykiatri bok, men istället ger jag mig in i storpolitiken. Karneval ger nämligen ut boken Strangelove-effekten av Pilger, en bok som ger prov den mest absurda tillämpningen av “argumentum ad monsanto” (Monsanto är ondskefullt, Monsanto tillverkar gmo, alltså är gmo ondskefulla) jag någonsin sätt: “Tillverkarna av genmodifierade utsäden, bland dem det beryktade företaget Monsanto, är ute efter Ukrainas bördiga åkerjord.” Vad menar han med det, vad är logiken? Monsanto vill sälja sitt utsäde till Ukraina, därför är det kanske nästan bra att det är krig i Ukraina?

Det finns många myter om gmo och Monsanto (t.ex. i verkligheten säljer företaget inte frön med “terminator gener”) men det är en annan historia. Att dra in myterna som en del i krigspropaganda – för att hoppa på ett invaderat land, Ukraina – det trodde jag aldrig jag skulle få se.

* Amazon kanske kan hjälpa oss med det.

Varför demonisera växtförädling?

Beadle_maize&teosinte

Bild 1. Till höger en “rekonstruktion” av hur tidigt majs kunde ha sett ut. Till vänster det vildgräs som modern majs ursprungligen kommer från. (Bild. John Doebley, University of Wisconsin).

broccoli

Bild 2.Mer personligt, efter att ha läst Henrik Ennarts teknikfigentliga blogginlägg mot “superbroccolin” Beneforte, köpte jag i protest Beneforte och gjorde en ättiksinläggning av 800 g Beneforte. (Skribentens foto)

Förra sommaren kritiserade Henrik Ennart i ett uppmärksammade blogginlägg “superbroccolin” Beneforte. Det anmärkningsvärda  är att Beneforte inte ens är ett så kallat GMO. Beneforte är förädlat från broccoli med vanlig korsbefruktning, ändå är Ennart emot det. Problemet är att – som ofta påpekas i debatter om GMO –  allt vi äter är kraftigt förädlat, alla jordbruksgrödor är kraftigt genetiskt modifierade. Vete innehåller genom från tre olika vildgräs, och skulle aldrig kunna överleva i naturen. Men vete är ingeting jämfört med majs. Majs är något av det mest spektakulära som Amerikas urinnevånare skapade innan Columbus. Faktum är att majs är så förädlat att det tog lång tids forskning att över huvudtaget förstå vilken vild gröda majs ursprungligen kommer från. Se bild 1 och ställ frågan, om Ennart är emot en, i sammanhanget, beskedlig förädling som broccoli till “superbroccoli”, vad skulle han då säga om majs? Om du idag skulle föreslå att vi kan förvandla ett amerikansk vildgräs till en jordbruksgröda i still med majs, skulle då delar av dagens “matrörelse” och miljörörelse göra allt för att stänga ner ditt laboratorium? Tillspetsat, glöm faktumet att vi för femtio år sedan kunde åka till månen, men inte kan det i dag. Det är värre än så, för tiotusen år sedan kunde vi utveckla majs, men det kan vi inte idag.

Kanske borde jag beklaga att Henrik Ennart nämns, problemet är inte han personligen utan den matspecifika neoluddismen han är får symbolisera genom att han gav sig på “superbroccolin”. För att vidga perspektivet kan jag nämna Pamela Ronald, forskare på University of California Davis. I hennes laboratorium förädlades, med vad jag kan förstå lika avancerad teknik som  metoderna bakom “superbroccolin”, ett ris som kan överleva två veckors översvämning. Det säger sig själv hur ovärderlig den egenskapen skulle kunna vara för fattiga risbönder i områden som drabbas av översvämningar. Men igen, förädlingen från det ursprungliga riset till Ronalds ris kan vara minst lika stor som förädlingar gjorda i vårt superbroccoliexempel. Förutom att det är svårt att se logiken med att demonisera växtförädling, finns det här en stor faran, det kan hindra världens fattiga att få tillgång till teknik som kan hjälpa dem. Vi i Sverige klarar säkert bra utan t.ex. “superbroccolin”, vi har det redan bra, men för de fattigaste av de fattigaste kan förbättrade grödor i värsta fall handla om liv och död. Jämför det gyllende riset.

Framtidens jordbruk

Jag skulle gärna skriva mer om den debatt om ekologiskt jordbruk som har uppkommit. Men jag skriver bara så här, i våras hade en av gratistidningarna i Umeå rubriken “Framtidens jordbruk”. Givetvis handlade artikeln om småskaligt, ekologiskt jordbruk. I Kalifornien odlar de tobak modifierad för tillverka cancermedicin, med förhoppningen att vi ska slippa tortera cancerpatienter med cellgifter. I Filippinerna försöker International Rice Research Institute ta fram ris med en annan typ av fotosyntes, med förhoppningen att det ska vara en del till att vi 2050 ska kunna försörja 9 miljarder människor med billig och näringsrik mat.

Det är bara två projekt och jag har inte ens ens nämnt världens största investerare i bioteknik, Kina. Men i Sverige tror vi att framtiden är småskalig, kravmärkt och absolut inte använder några växtförädlingmetoder utvecklade efter 1920-talet. Det jag försöker säga är att i debatten är förespråkarna för eko-jordbruk, väldigt provinsiella och visionslösa. Anti-gmo-aktivisterna får helt enkelt växa upp och inse att bioteknik kommer att ge oss, och redan ger oss, mat, mediciner, biobränslen, med mera.

DN

Är det fel att med ekologisk och resurssnål ost?

Real vegan cheese är ett, men knappast det enda, projekt för att tillverka mikroorganismer som kan tillverka mjölkprotein. Med andra ord, mikroorganismer tillverkar råvara till ost, en äkta vegan-ost. Något som har påpekats om den typen av projekt, är att mikroorganismer inte kräver stora resurser, mycket mindre resurser än vad ekologiska kossor gör. Vilket skulle betyda att om miljörörelsen inte vågar tänka om när det gäller gmo, kommer de i praktiken att förespråka en resursslösande tillverkningsmetod av ost, “ekologiskt” jordbruk, framför den resurssnåla metoden med genetiskt modifierade mikroorganismer.

Det stora frågetecknet om denna teknik är kanske inte hur tekniken kommer att påverka miljörörelsen, utan om om allmänheten är redo för den? Eller frågorna överlappar varandra eftersom organisationer som Jordens vänner och Greenpeace påverkar allmänheten. I alla fall Jordens vänner kommer säkerligen att var emot det, samma sak med debattörer som Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson. Åt andra sidan, ost tillverkas redan med gmo. Yep, om du har ätit ost de senaste tjugo åren, är det mycket möjligt du har ätit gmo. För att koagulera mjölk till ost används enzymet chymosin, ofta framställt av just genmodifierade mikroorganismer, samma metod som killarna och tjejerna i ovannämnda Real vegan cheese-projekt använder för att framställa ost. Nej, det är ingen garanti för att allmänheten skulle acceptera ost tillverkad mer eller mindre helt av genmodifierade mikroorganismer, men det är fortfarande intressant, att vi med dagens bioteknik redan kan tillverka resurssnål ost.

Sidospår, en viss typ av alternativmedicinare/kvacksalvare, påstår att bl.a. autism orsakas av ett protein i komjölk: A1 beta-kasein (på engelska stavat med “c”, casein). Det finns pengar att tjäna på att göra folk rädda för vanliga livsmedel. Det skulle vara den enklaste saken i världen att tillverka ost utan A1 beta kasein med hjälp av syntetisk biologi, men något säger mig att alternativmedicinare inte skulle vara nöjda med den lösningen.

Gluten, GMO, Petter Pettersson

Gluten är inget ämne jag har skrivit mycket om, jag vet att det finns flera autistiska som svär på att glutenfria dieter förbättrar dem. Och visst det är intressant, även om det finns studier där dieten inte har lett till förbätringar, men jag har inte haft anledning att skriva om det tills nu. Denna artikel dök upp på min facebookvägg: Modern wheat old diet staple turned modern health nightmare. Anledningen till att jag tar upp artiken är att den kopplar samman rädslan för gluten med rädslan för GMO, och påstår att dvärgvete är framtaget med “primitiv genmodifiering”. Det är av flera skäl löjligt, och den artikeln är inte ensam. I en expressen-artikel påstår Petter Pettersson, fystränare och kostrådgivare  för Luleå hocky, att gluten är farligt och att “Speciellt amerikanskt vete är extremt genmanipulerat för att bli tåligt och ge stora skördar”. Detta att koppla ihop påståda faror med gluten och GMO är, det tål att uppreppas, rent ut sagt löjligt. Speciellt när Petter Pettersson påstår att vete är extremt genmanipulerat:

1. Det finns inget GMO vete på marknaden. Det är egentligen väldigt få grödor denna teknik tillämpas på.

2. Modernt dvärgvete utvecklades i 1800-talets Japan, jag tror det var först 1945 amerikanska forskare fick tillgång till dvärgvete och sedan kunde sprida det över jorden. På 1800-talet hade inte ens japarnerna tillgång till modern genteknik.

3. Det finns ingen GMO-vete på markanden.

4. Det är inte 1994 längre, då kunde man kanske påstå att GMO är otestat och osäkert. Nu är det 2014, vi har 2000 studier som sammanlagt visar att GMO är säkert och ger vissa fördelar för miljö, konsumenter och bönder.

5. Det finns inget GMO-vete på markanaden. Kan ni inte ens kolla wikipedia innan ni kommer med era påsåtåend?

6. Dvärgvete var en av gödorna som under den Gröna revolutionen gjorde slut på svälten i Indien och Mexiko. Vilket nästan får en att vilja utbrista: “Har du inte sett ditt barn svälta ihjäl har du inte rätt att kritisera dvärgvete”. Samma sak med GMO-projekt som Golden Rice och Bio-Cassava plus som kan hjälpa till att bekämpa undernäring (undernäring dödar dagligen mer människor än cancer): “Om du inte har sett ditt barn lida av  undernäring har du ingen rätt att kritisera GMO”.

7. Om det  skulle vara något fel med det gluten som finns i dagens vete, kan lösningen ironiskt nog vara genetisk modifiering. Vill du ha samma gluten som finns i dinkel? Visst varför inte föra över de generna till dagens vete med mycket högre avkastning än dinkel?

8. Just det, jag glömde nästan, det finns inget GMO-vete på marknaden!

Ps. sedan när är det dåligt att en gröda är tålig och ger stora skördar?

Var jag för hård om GMO och indigobarn?

Edit: Inlägget om GMO har jag flyttat till en annan blog.

Jag är nästan mer benägen att tycka jag tog i för mycket när jag skrev att indigo-barn var skitsnack. Talet om indigo-barn är väldigt harmlöst, jämfört med vaccinmotstånd och övrig anti-vetenskap. Och igår fick denna blogg en träff på sökorden “indigobarn test”. En del av mig kan känna för han/hon som googlade och fick se sin, i brist på bättre ord, tro, bekriven som “skitsnack”.

Den mest oväntade positiva överraskningen från det amerikanska valet.


I en serie klassiska stunts kämpade Antoine-Augustin Parmentier mot pseudovetenskap om potatis. Idag är det inte potatis utan sk GMO som behöver försvaras från osakliga attacker. Bild: wikimedia.

Vet du vad mycotoxiner är? De är gifter som finns i vår mat och som är förknippade med missfall, cancer, med mera. Vet du hur man undviker mycotoxiner? Genom att äta BT-majs, alltså genmanipulerad majs. Som hörs på namnet kommer mycotoxiner från svampar, närmare bestämt mögel, och, i korthet, BT-majs är mindre benägna att attackeras av mögel och innehåller därmed mycket mindre mycotoxiner jämfört med vanlig majs. Detta bevisar inte att genmanipulerade grödor alltid är bra, men det bevisar att de som säger att det alltid är dåligt har fel.

Vad har då detta att göra med det amerikanska valet den 6 november, som redan börjar kännas som historia? Jo, enligt mig var den största övervakningen från det amerikanska valet inte Obamas seger, det var ingen överraskning. Det är simpel demografi, FOX news kunde effektivt mobilisera arga, vita, kristna män mot Obama, men det var aldrig tillräckligt för att allvarligt hota honom. Svarta, latinamerikaner, asiater, kvinnor och ickereligösa röstade på Obama, och tilläggas bör att åtminstone tre av dessa grupper – latinamerikaner, asiater och ickereliögsa – har ökat kraftigt. Framgångarna för samkönade äktenskap är kanske lite mer överaskande, men det är en del av en tydlig trend som har funnits i åratal. Det riktigt överaskande var att väljarna i Kalifornien förkastade “proposition 37” som skulle ha lett till obligatorisk märkning av mat producerad med genetisk modifierade organismer.

Visst vet jag att det är provocerande att jag är nöjd med att en anti-gmo-lag förkastades, men jag är nöjd. Jag råkar tro på vetenskap, jag är inte neoluddit. Det sagt jag tror mig förstå oron över gmo, det verkar vara naturligt att människor är oroliga och fientliga till allt nytt. I sådana fall är det inte konstigare att greenpeace idag kör med osaklig skräckpropaganda mot gmo än att det på sjuttonhundratalet förekom osaklig skräckpropaganda mot potatis. Det hävdades bl.a. att potatis orsakade lepra, vilket leder oss till en allvarlig invändning mot skrämselpropaganda. Att attackera potatis ledde inte till ökad kunskap om lepra. Att idag, av rädsla för allt nytt, försökerka skylla t.ex. cancer, eller allergier, eller autism, på GMO, förstör bara för de som verkligen forskar på vad de sjukdomarna och störningarna egentligen beror på. Som alltid trivialiserar pseudovetenskap den riktiga vetenskapen. Jag har en autismspektrumstörning och det pseudovetenskapliga komplexet har riktat in sig på just autism, därför blir jag av personliga skäl extra kritisk till pseudovetenskap.

Anti-vetenskap : (också, Annika Dahlqvist verkar tillhöra fienden)

“Pity the inventor’s lot then. He is the source of society’s enrichment and yet nobody likes what he does.”

– Matt Ridley, The Rational Optimist

En sak som upprör mig är anti-vetenskap. Här finns det en skilnad mellan amerikansk och europesk anti-vetenskap. Amerikansk är mycket lättar att kritisera, eftersom ingen omkring mig kommer att kritisera mig om jag kritiserar amerikansk anti-vetenskap. Ingen jag känner kommer att bli förbanad på mig om jag skrattar åt dumma amerikanska republikaner som tror på kreationism, eller förnekar klimatförändringen. Men om jag kritiserar europeisk anti-vetenskap, om jag t.ex. skulle försvara så kallade GMO, skulle folk omkring mig bli riktigt förbanade på mig. Detta eftersom de har svalt propaganda från Greenpeace, eller bara för att de har någon diffus uppfattning om att “GMO” är “onaturligt”*.

Som exempel på denna europeiska anti-vetenskap kom nyligen en ideologiskt styrd studie som kritiserar GMO, i detta fall glyfosat-tolerant majs, från Frankrike. Om ev. läsare vill veta mer om studien har Orca på scienceblogs skrivit bra om den: Bad science about GMOs: It reminds me of the antivaccine movement. Men något som verkligen upprörde mig vara att Annika Dahlqvist sväljer studien (länk till hennes blogginlägg), hon inte bara sväljer studien, hon ljuger och skriver att GMO inte testas och hon har mage att länkar till dr Mercola. Dr Mercola är en charlatan, det enda som behöver nämnas är att han är anti-vaccin och därmed tillhör “fienden”**, om Dahlqvist länkar till honom – om så bara för att hon är rädd för GE-grödor – tappar jag all respekt för henne.

* Ja det är onaturligt, jordbruk i sig själv är onaturligt. En uråldrig stapelgröda som vete innehåller genom från tre olika vildgräs, och vete skulle inte kunna överleva i naturen.
** I korthet, antivaccinrörelsen påstår, utan bevis, att autismspektrumtillstånd är en vaccinskada. Med andra ord de ser på mig, och sådana som mig, som misslyckade medicinska experiment. De som ser på mig som ett misslyckat medicinskt experiment är inte mina vänner.