Med Tina i Bob’s burgers har TV (kanske) fått en bra skildring av autismspektrumet


Språkliga missuppfattningar kan bli dråpliga..

Senaste gången jag såg Bones var på ett British Airway’s-flyg mellan Vancouver och London. Ni vet den där lilla skärmen man, på de större flygplanen, har på ryggen av sätet framför sig. Jag såg avsnittet två gånger, efter varandra, men var så trött att jag inte kommer ihåg vad avsnittet handlade om. På planet gjorde jag också ett försök att prata med den unga backpacken samt det nygifta paret som alla tre satt på samma rad som jag. Kvinnan i paret sa att hon hade backpackat ensam när hon var 21 och “inte hade varit ensam en minut”. Min erfarenhet är totalt tvärtom. Kan våra olika erfarenheter till 100% bero på att hon var 21 och en flicka?

Det var en lite onödig anekdot. Men jag påminns om Bones eftersom jag såg Tina från Bob’s burgers beskriven som ett bra exempel på en autistisk fiktiv karaktär. En positiv sak med Tina skulle vara att hon skriver erotisk fanfiction, och vi tänker helt enkelt inte på att autistiska flickor skulle kunna vara intresserade av sex. Eller så tänker vi det, om vi har sett Dr. Temperance “Bones” Brennan i Bones och/eller Saga Norén i Bron och utgår från att de karaktärerna ska föreställa högfungerande autistiska. Hur det än är med deras kön och neurotypiskafunktionshinder är båda två karaktärerna intresserade av sex.

Helt ärligt, det jag vill ha sagt är att Tina i Bob’s burgers är mindre stereotypisk och känns mer verklighetstrogen än både Bones och Saga, speciellt Saga i Bron. Om jag skulle beskriva Saga för någon som aldrig sett Bron skulle jag säga att hon är som Temperance i Bones, gånger två. Bones var något av ett “guilty pleasure” för mig och jag har också sträcktittat på Bron och ingen av serierna säger rakt ut att deras karaktärer är inom autismspektrumet. Samtidigt, Bob’s burgers må vara en tecknad komediserie men ironiskt nog är det kanske där vi ska leta efter en realistisk skildring av autismspektrumet, hellre än att se på de “seriösare” kriminaldramerna Bones och Bron.

Advertisements

Dagdrömmar, Penn Jillette, Claudio Magris

Något som är typiskt mig är att drömma ihop planer som jag inte kan genomföra. Vad jag har förstått är alexitymi vanligt hos personer med AS och alexitymi kan ge en minskad förmåga till att dagdrömmar. Jag åt andra sidan hade som ung många dagdrömmar och det händer fortfarande att jag dagdrömmer. Resor är typexempel på dagdrömmar som jag har men inte genomför. När jag var sexton drömde jag till och med om att “rymma med en cirkus” eller bli gatujonglör – jag kan jonglera med tre käglor, om någon undrar – precis som “den stora tänkaren” Penn Jillette gjorde innan han träffade Teller. Ni vet Penn inledde ett avsnitt av deras show med att säga: “När jag träffade Teller var jag en gatujonglör på drift mellan olika städer och Teller undervisade i latin. Det såg ut som en av oss skulle slösa bort sitt liv, men sedan sa Teller upp sin lärartjänst”.

Nu däremot läser jag Claudio Magris mästerverk Donau för andra gången och naturligtvis börjar jag fundera på om det är möjligt att själv göra samma resa utefter Donau som Magris gör i boken. En resa där Magris gör strandhugg efter Donau och berättar om, filosofer, konstnärer och stora tänkare som bodde vid den mäktiga floden. Jag är antagligen en av få personer som har fått lust att resa till Regensburg, eftersom Magris beskriver den lilla tyska staden – eller med svenska mått är det nästan en stor stad – vid floden, som en symbol över längtan till det förgångna.

Ja jag har en tendens att vara nostalgisk, kanske är det AS relaterat eftersom vi ogillar förändringar och det ända som aldrig förändras är det som redan har hänt. Men poängen med det här inlägget var min tendens att göra upp planer, tex planer över resor, som jag aldrig genomför. Att det är så pass svårt för mig att genomföra dessa planer. Och det känns lite konstigt att göra ett blogginlägg utan att nämna Japan, men det är inte vad den här bloggen handlar om, det blir inte bättre av att jag oroar mig och vem vet, de värsta farhågorna kanske inte besannas.