De säger att tankar aldrig försvinner. Det som en gång har kommit in i huvudet kommer alltid att återvända. Det hela har att göra med den gamla exemplet “försök att inte tänka på en apelsin”, “Försök att inte föreställa dig hur du skalar apelsinen”. Det går inte att styra tankarna på det sättet. Jag kommer alltid att ha kvar min yrsel. Jag kommer att ha min ångest över att åldras (fram till den dagen då de lanserar antiåldrandemedicin). Vi kommer alltid att leva i värld så imperfekt värld att man undrar om den är ointelligent designad (i alla fall så länge detta släckte bebor världen …). Den goda nyheten är att jag kan lära mig bättre sätt att förhålla sig till allt detta.
Oakfarm. Min Aspergerblogg 